– Dels var det på gränsen till för lågt i tak vid robotarna. Och sedan har vi behövt stadga upp med andra balkar, vilket vi inte räknat med från början, berättar Johanna. Foto: Carolina Wahlberg
– Jag är född i en kalvbox här ute, skrattar Torbjörn. Vi flyttade till gården 1970. Då hade farfar gården och min pappa jobbade här.
Vi sitter i ett litet fikarum jämte mjölkrummet som finns i anslutning till den gamla ladugården från 1927. Det är också där som de två nya mjölkrobotarna står i det som förr var ett gammalt häststall.
Torbjörn och Johanna Eriksson träffades 2012, fyra år senare fick de en gemensam son. När Johanna var föräldraledig insåg hon att det var hemma på gården hon ville vara, och slutade jobba som sjuksköterska.
– I januari 2019 tog vi över gården efter mina föräldrar. Då hade vi gått in i karens för att bli Krav-certifierade. Jag tror vi var bland de sista som fick gå med på mjölksidan. Sedan i september satte vi in vår första robot, berättar Torbjörn.
Slitsamt arbete
Det som fanns vid övertagandet var en kall lösdrift från 1992, där besättningen på 50-60 kor mjölkades uppbundet. Det fanns en plan på en mjölkgrop, men den blev aldrig av.
– Det var mycket manuellt arbete och ungdjuren hade vi på en annan gård, berättar Torbjörn.
I och med övertagandet blev det möjligt att börja satsa. Det första de gjorde var att köpa in en mixervagn så att de skulle kunna producera ett bättre foder.
– Ganska samtidigt tog vi kontakt med både DeLaval och Lely för att ta in offerter på en mjölkrobot, ansökte om investeringsstöd och pratade med banken, säger Johanna.
– Banken var positivt inställd från början så det var skönt. Farsan har inte investerat så hårt, så det fanns lite utrymme att låna på sig lite mer pengar på gården, säger Torbjörn.
Varför ville ni satsa?
– Dels vill vi fortsätta med gården. Och vi har barn som är intresserade. Sedan älskar vi det vi gör. Och både för oss, familjen och för korna så är robot ganska smidigt. Det är inte mindre jobb men man gör annat, säger Johanna.
Många slitiga år med manuell mjölkning hade också satt sina spår i Torbjörns knän. Och Johanna har haft problem med lederna.
– Vi var tvungna att välja att antingen satsa eller lägga ner, säger Johanna.
Utmanande första år
Torbjörn berättar att första året med roboten var utmanande då de hade lite för mycket djur till en robot. Den styrda kotrafiken funkade inte heller bra och det var strul med cellhalter.
– När vi byggde den första roboten hade vi inga planer på att vi skulle ha en till. Men så gick det ett tag och redan hösten efter så kände vi att vi behövde en till och några fler kor, säger Torbjörn.
Bygge två blev en till robot, samt en modernisering av lösdriften och utökning i stallet från 70 till 106 koplatser. Samt ett ungdjurstall där även sinkorna skulle få plats. 4 maj 2021 startade robot två.
– Vi satte igång robot två innan vi byggde ut ladugården. Så ett tag hade vi 60 kor på två robotar, det var lyxigt och då mjölkade de som tusan, säger Torbjörn.
Under byggprocesserna har man alltså kunnat ha en bra mjölkproduktion.
– När vi tog över 2019 så mjölkade de runt 9 000 kilo ECM och nu ligger vi på 12 072 kilo ECM vid senaste provmjölkningen, säger Torbjörn.
Hur kommer det sig?
– Det har rullat på rätt så bra. De får samma foder hela tiden och vi har inte haft så fullt i stallarna, säger han.
Ett bättre foder hänger också ihop med förbättrad mjölkproduktion. Den nya mixervagnen möjliggjorde en bättre blandning.
– Och så har vi haft gott om foder. Förra året blev väldigt bra skörd. Vi har massor kvar, säger Torbjörn.
Sedan övertagandet 2019 har Johanna också haft fullt fokus på kalvarna och deras välmående. Tidigare gick kalvarna inne i lagården men då flyttade de ut i hyddor och man investerade i en mjölktaxi för rätt temperatur och giva. Gården gick också med i Gård och djurhälsan för att få bukt med kalvdiarrér och man satte in omedelbara åtgärder för det.
– En ökad mjölkgiva, kraftfoder och ”TenderLovingCare” har gjort att vi fått sociala lugna djur som växer bra och förhoppningsvis kommer producera bra med en lång levnadstid, säger Johanna.
Dragit ut på tiden
Bygget på gården har skett i olika etapper. Arbetet har dragit ut på tiden i och med att det har varit en del problem med snickarna och tillgång på material, samt ökade priser på virke, stål och plåt.
– Det blev så att man började på nytt istället för att göra en sak helt färdig. ”Vi gör det här medan det där andra torkar”, men sedan gick man aldrig tillbaka och så fanns det en tidspress att få in djuren innan vintern, berättar Johanna.
Ett år senare är det fortfarande en hel del saker som snickarna inte har färdigställt.
– Vissa saker kommer snickarna få göra klart som de lovat att återställa, ändra eller laga och vissa saker löser vi själva, säger Johanna.
En orsak till utmaningarna med byggfirman var att han som skulle vara ansvarig skadade sig illa på ett annat bygge. Och att byggarna kanske egentligen saknade rätt kunskap om hur kor och ladugårdar fungerar.
– Men det är inte deras fel att det har varit långa leveranstider och materialbrist, det som har varit tråkigt är att det har tagit väldigt lång tid, säger Johanna.
Ekonomin har fått styra väldigt mycket. Så utseendet har inte blivit så som det var tänkt. Det dök också upp många kostnader som de inte hade räknat med.
– Vi har jättemycket kalk och järn i vårt vatten och det gillar inte roboten. Så det första vi gjorde var att ta ett vattenprov och en vattenanalys och det visade att värdena inte var bra. Så då fick vi köpa en vattenreningsanläggning för 50 000 kronor, säger Johanna.
Vad var fokus under bygget?
– Djurens trivsel! Du har vinnarskalle och är tävlingsmänniska när det kommer till siffror och produktion. Och jag är djurmänniska. Det är klart att man vill ha ett bra resultat, men det viktigaste är att djuren trivs tycker jag, och då ger de också bra med mjölk, säger Johanna till Torbjörn.
Modernisering och att skapa en bättre arbetsmiljö var två andra fokuspunkter. De har byggt för att kommande generation ska vilja ta över. Torbjörn och Johanna har två barn var och ett tillsammans. Tre av dessa är intresserade av gården och hjälper till så ofta de kan.
– Det är roligare för dem när det är mer modernt med ny teknik, säger Torbjörn.
– Det är också lättare att ha barnen delaktiga, för det är mindre riskfyllt att mjölka en ko i en robot än att de ska stå och trassla vid bakben, flugor och piskande svansar, säger Johanna.
Hur är det att vara mjölkbonde med kostnadsläget som är?
– Jag tycker ändå det ser rätt så ljust ut. Det är många som slutar, men någon måste fortsätta, säger Torbjörn.
– Man får inte ge upp, sedan älskar vi att göra det här. Man hör på radion att nu är det äntligen fredag eftermiddag. Men jag känner att jag har ett jobb som jag inte vill ha semester ifrån. Jag vill vara med mina djur och min familj. Det här är verkligen ett jobb där man kan styra sin tid, säger Johanna.
Hon berömmer även deras barn, som ställer upp i vått och torrt.
– De har både varit barnvakt till lillebror och de är ute och kör och ställer upp. Det är verkligen tur att vi har våra barn i alla avseenden. De hjälper till efter förmåga, säger Johanna.
Vad är fokus framöver?
– Det är att få så många djur dräktiga som möjligt så att det blir fullt i stallet så fort det går. Sedan ska vi bygga en till gödselbrunn. Vi har fått bidrag från länsstyrelsen för att bygga en satellitgödselbrunn. Den skulle varit färdig till nyår men det hann vi inte med. Så det måste vi göra klart i år, säger Torbjörn.
– Ett annat prioriterat området är att få till ett fungerande djurflöde på gården där djuren är trygga och vi kan arbeta säkert, säger Johanna.
Samt göra klart det som inte är klart i stallarna och jobba för att få ihop mer bra foder.
– I år ska vi försöka att ta jättetäta skördar. I och med att vi har så mycket foder kvar, ska det vi tar i år ha superbra kvalité, säger Torbjörn.
Blankbacken
Ägare: Torbjörn och Johanna Eriksson. Tre av barnen och Torbjörns pappa Anders hjälper också till på gården.
Produktionsinriktning: Ekologisk mjölkproduktion.
Areal: Brukar 180 hektar. Har även 210 hektar skog.
Antal djur: 96 stycken i robotgruppen. 82 stycken som mjölkar, resten är dräktiga kvigor som ska kalva i maj och juni. Samt runt 55 ungdjur och ett gäng kalvar.
%fnStyrtext(carolina)%