Höstrapsen slår nytt rekord

FOOBAR
Årets areal med höstraps är den största sedan mätningar för raps och rybs påbörjades 1965.  Rekordarealen medför också att den totala arealen med raps och rybs är den största sedan 1993. Foto: Isabella Odmark

Enligt Jordbruksverket var vårraps och vårrybs de dominerande oljeväxtgrödorna i början på 1980-talet, med ungefär 60 000 hektar vardera. Höstraps odlades då på cirka 40 000 hektar, vilket var knappt 30 procent av den totala arealen med raps och rybs. Sedan dess har höst- och vårgrödorna bytt plats, och höstrapsen odlas i år på 90 procent av arealen med raps och rybs vilket motsvarar cirka 118 800 hektar. Vårraps odlas på 13 300 hektar och vårrybs på 1 900 hektar. Höstrybs har under hela perioden odlats på mindre än 10 000 hektar årligen, och hittas i år på cirka 1 100 hektar. 

FOOBAR
Andelen höstraps (blått) av den totala arealen med raps och rybs från 1980 till i dag. Graf: Jordburksverket

Rekordlåg andel spannmål

Samtidigt som höstrapsen slår rekord, så har arealen med spannmål minskat. Enligt Jordbruksverket är den totala arealen med spannmål preliminärt 960 500 hektar i år, vilket är en minskning med 39 800 hektar jämfört med 2021. Detta innebär också att årets areal är den minsta som har använts till spannmålsodling sedan 1860-talet då mätningarna började. 

De tre dominerande spannmålsgrödorna är vete, korn och havre, och tillsammans upptar de cirka 94 procent av spannmålsarealen. Detta trots att arealen med både vete och havre har minskat jämfört med förra året, med 15 900 hektar respektive 16 900 hektar. Om man däremot tittar på genomsnittet för de senaste fem åren, 2017 till 2021, så har arealen med vete ökat med 13 200 hektar. Den totala spannmålsarealen är däremot 40 400 hektar mindre jämfört med genomsnittet för dessa år.

87 procent

Vall och grönfoder odlas på största delen, cirka 44 procent, av den svenska åkermarken. Enligt Jordbruksverkets preliminära siffror odlas vall och grönfoder på 1 109 600 hektar. Detta är en minskning med 13 400 hektar jämfört med 2021.

Jordbruksverket skriver att det preliminärt är 2 536 400 hektar åkermark i år. Av den upptar vall och grönfoder, spannmål samt raps och rybs 87 procent. På resterande andel hittas träda på sex procent, baljväxter på två procent samt potatis och sockerbetor på en procent vardera. Resterande tre procent är övriga växtslag, till exempel trädgårdsgrödor och energigrödor.

Mest bete i Kalmar

När det kommer till betesmark och slåtteräng är det preliminärt 465 900 hektar i år. Största delen finns i Kalmar län, där den stora andelen på 21 4000 hektar alvarbete är en bidragande faktor. Västra Götalands län och Skåne län är de enda län, förutom Kalmar, där det också finns över 50 000 hektar betesmark och slåtteräng. I Västra Götaland finns 66 000 hektar och i Skåne 55 000 hektar.

%fnStyrtext(Isabella)%

 

Rulla till toppen