Laboratoriechef Pär Davidsson berättar att när labbet slog upp portarna 2020 låg största fokus på jordanalyser, kopplat till markkartering och precisionsodling. Vid analys av jordprover är det framför allt pH och växttillgänglig näring som man tittar på.
– Man tittar på fosfor, kalium, magnesium och kalcium. Alltså den näring som är tillgänglig för växten på kort sikt. Kväve tittar man inte så mycket på i de här analyserna eftersom det är så lättflyktigt, förklarar Pär och tillägger att man tar ett jordprov per hektar, och att varje prov får en GPS-punkt.
– Sen analyserar man vad som finns i jorden, och vad man behöver tillföra. Så att man exempelvis inte lägger på massa fosfor där det redan finns. På så sätt kan man minska näringsläckaget samtidigt som man förbättrar skörden.
Enligt Pär bör jordproverna tas någon gång mellan augusti och april.
– Man ska inte ta proverna i växande gröda. Många värden, men framför allt pH-värdet, varierar över året. Sen är det dumt att ta ett prov när man nyss haft ut gödsel på fältet.
Ökat intresse
Pär berättar att intresset för att ta jordprover och markkartera har ökat mycket de senaste åren.
– Speciellt nu när gödselpriserna har dragit i väg. Det kommer även komma ett bidrag för precisionsodling i nya CAP, så troligtvis kommer intresset fortsätta att öka, säger han och fortsätter:
– Vi hade planerat att ligga på cirka 14 000 prover om året, men redan förra året var vi uppe på 20 000. Folk började redan innan kostnadskrisen få upp ögonen för fördelarna med jordanalys, och man började även få sådana maskiner som gjorde det enkelt att använda styrfiler för att få gödseln på rätt plats.
Koll på spannmålen
På labbet utför de även spannmålsanalyser, vilket de gjorde redan innan det nya laboratoriet öppnade.
– Spannmålsanalyserna är framför allt en del av en försöksverksamhet i Sverige, där man testar exempelvis nya sorter av vete, nya bekämpningsmedel eller liknande. Det är SLU som koordinerar, och Hushållningssällskapen utför försöken.
Men de utför även spannmålsanalyser åt lantbrukare.
– Det är framför allt lokala lantbrukare som skickar in prover till oss, ofta när spannmålen ska gå till mindre kvarnar. Det är vete, och ibland råg, som man vill testa om det är brödkvalitet, och vi testar även havre för att se om det är grynkvalitet.
Även om de mest får in prover får närområdet, så berättar Pär att de tar emot prover från hela landet.
– Vill man att vi ska utföra analyserna så kan man antingen komma förbi, eller så kan man beställa via vår hemsida.
Vill man markkartera, så beställer man i stället via hemsidan markkartering.se berättar Pär.
– De flesta större lantbrukarna tar inte sina prover själva, utan vi står för den tjänsten. Markartering.se är en gemensam satsning för alla Hushållningssällskap i Sverige, där man även får sina resultat och kartor.
För oss och kunden
De senaste åren har man på laboratoriet jobbat mycket med kvalitetssäkring, och Pär berättar att ett steg i arbetet var att blir ackrediterade.
– Ackrediteringen utförs av Swedac. De har i uppdrag från regeringen att vara granskande organ för olika verksamheter, och se så verksamheterna lever upp till de kriterier som är satta.För att bli ackrediterade så görs två olika bedömningar. I den första tittar man på om det finns ett fungerande ledningssystem.
– Alltså att man har ett bra system för hur man arbetar, hur man ser till att resultaten är pålitliga och att man kan spåra alla resultat.
För den andra bedömningen kommer en kontrollant ut till laboratoriet för att närmare granska arbetet.
– Då tittar man på om man arbetar på ett sätt som följer de uppsatta standarderna som finns. Det handlar mycket om att alla resultaten ska vara spårbara, och att man ska kunna gå tillbaka och hitta allting, säger han och tillägger:
– Nat Supharee som är kvalitetsansvarig hos oss har spelat en mycket stor roll i kvalitetsarbetet.
Det är frivilligt att bli ackrediterade, och Pär säger att de valde att satsa på det både för kundernas och sin egen skull.
– För oss är det ett väldigt viktigt steg att vi har blivit ackrediterade, och det är något som vi har jobbat för sedan vi öppnade. Sen är det något som kunderna kanske inte alltid ser. Utan de får ett resultat utlevererat, och sen är det väldigt svårt för en kund att säga något om det eller veta att det stämmer, säger Pär och tillägger:
– Ackrediteringen är ett sätt för oss att visa att våra värden stämmer, och att vi levererar korrekta resultat. Det är viktigt för oss att kunden kan lita på det vi levererar.
Utveckling framåt
Pär berättar att man nu jobbar för att utveckla laboratoriet, och kunna erbjuda fler olika analyser som exempelvis grovfoderanalyser.
– Det kändes som vårt område, så det kom naturligt. Hushållningssällskapet jobbar ju mycket med rådgivning, och vi har därmed många kunder som har behov av att analysera sitt grovfoder.
Även gödselanalyser är något man kommer att erbjuda framöver.
– I nästa CAP kommer även ett nytt krav om att den flytgödsel som man ska lägga ut måste vara analyserad, avslutar Pär.
%fnStyrtext(isabella)%