Google Analytics ej installerat.

Mer kött – samma mängd stall

Genom smartare avelsval och högre slaktvikt för kor, skulle upp till 10 000 ton mer kött kunna produceras i Sverige varje år. Detta utan att fler stall byggs, skriver Växa i ett pressmeddelande.

Johanna Bengtsson på Växa lyfter fram ny teknik som ett sätt att optimera kalvarna för att bland annat öka produktionen av svenskt kött. Foto: Växa

I Sverige kommer över hälften av nötköttkvantiteten från mjölkproduktionen. Vilket enligt Växa gör vår nötköttsproduktion mer hållbar jämfört med många andra länders. Då djur som både producerar mjölk och kött gör att klimatbelastningen per producerat kilo kött blir lägre, enligt rapporten Framtidens Jordbruk som tagits fram av Arla, DeLaval, HKScan, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara.

Modern teknik som genomisk analys kan i dag hjälpa lantbrukarna att välja vilka kalvar som ska bli nästa generation mjölkkor och vilka som istället passar bättre för köttproduktion. Det är i dag även möjligt att välja kön på kalven vid seminering. Om man önskar tjurkalvar går det att välja semin från köttraser som ger lätta kalvningar och hög tillväxt.

— När varje kalv är optimerad för sitt ändamål kan vi både öka produktionen och bli mer resurseffektiva på svenska gårdar vilket ger ökad lönsamhet för lantbrukaren och inom förädlingsledet, och tillräckligt god lönsamhet är också en drivkraft för att öka nötköttsproduktionen, säger Johanna Bengtsson på Växa, i ett pressmeddelande.

10 000 ton

Effekten av ett mer målinriktat avelsarbete där fler kalvar föds för köttproduktion, men där de bästa hondjuren används till mjölkproduktionen, har undersökts av Växa. De kom fram till att om 60 procent av semineringarna inriktades mot kött, skulle det vara en stor del i att kunna producera upp till 10 000 ton mer svenskt nötkött per år, utan att fler stallplatser skulle behöva byggas.

En av flera mjölkgårdar som går på det här spåret är Bergs Säteri utanför Mellerud.

– Det är 1,5 år sedan vi tog steget fullt ut så att 60 procent av semineringarna är med köttrasdoser. Vi vill optimera så att vi har rätt djur på varje stallplats, och ett problem vi tidigare hade var för många kvigor. Nu kör vi sorterade doser för att få tjurkalvar på alla köttrasdoser, säger Ida Widin, delägare och ansvarig för djuren på Bergs Säteri AB.

Ökat hull

En annan del i lösningen om att få fram mer svenskt kött handlar också om att ta vara på mjölkkorna som inte längre ska mjölka. Genom att ge dem mer foder kan de få ökat hull och en högre slaktvikt, menar Växa.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@agriprim.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 13 augusti 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Moderaterna: Sveriges skogsbruk – från misstro till förtroende

DEBATT. Sverige är ett fantastiskt skogsland. På drygt hundra år har virkesförrådet fördubblats, samtidigt som vårt hållbara skogsbruk har utvecklats till en av landets viktigaste exportnäringar. Det är resultatet av generationer av skogsägare som vårdat sin mark i vetskapen att det de bygger i dag ska kunna lämnas vidare till sina barn. Att den som äger också vårdar är kärnan i varför svenskt skogsbruk fungerar så väl. Den drivkraften riskerar att gå förlorad om politiken fortsätter att misstro dem som sköter skogen bäst, nämligen skogsägarna.

Kommentera