Förslag på nya regler för grishållning ute på remiss

Som Grisföretagaren tidigare rapporterat om så håller Jordbruksverket på att ta fram nya föreskrifter för grishållning, med huvudfokus på grisningsboxen. Nu finns det ett förslag ute för remiss och här redogörs för några av de förändringar som myndigheten vill se.

Enligt Jordbruksverket finns det flera motiv bakom det nya regelförslaget. Bland annat har produktionen utvecklats stort sedan nuvarande föreskrifter skrevs. Det finns också mer och annan teknik tillgänglig i dag, samtidigt som nuvarande regler ibland har uppfattats som svårtolkade och alltför detaljerade, vilket riskerar att begränsa inno­vation och utveckling. 

Jordbruksverket bedömer att de nya reglerna kommer bidra till en bättre djurvälfärd, friskare djur och bättre djurhälsa, vilket i sin tur har positiva effekter på företagens lönsamhet. 

Strö kring grisning

Det nya förslaget innehåller en skärpning när det gäller formuleringen kring strö. Boxen ska nämligen under smågrisarnas första levnadsdagar vara försedd med strömedel som ger ett skyddande underlag för suggan och smågrisarna. 

Med anledning av att stor mängd strö är svårt att hantera i vakuumutgödsling, får denna teknik inte användas i stallavdelningar för digivande suggor.

Smågrisgömmans utformning

Från att i dag kräva att en grisningsbox ska vara minst sex kvadratmeter stor, föreslår Jordbruksverket ingen ny minsta totalarea. Istället föreslås krav baserat på kullstorlek och suggans rörelsefrihet. 

Enligt förslaget ska små­grisarna de första två levnadsveckorna ha tillgång till en smågrisgömma med en ligg­area på minst 0,08 kvadratmeter per smågris, vilket exempelvis innebär 1,2 kvadratmeter för en kull med 15 smågrisar. Under denna period ska smågris­gömman vara försedd med tak och tillskottsvärme. Från och med smågrisarnas tredje levnadsvecka ska de ha tillgång till en liggyta på minst 0,13 kvadratmeter. Smågrisarnas liggyta får inte bestå av dränerande golv. I sin konsekvensanalys påpekar Jordbruksverket vikten av att ha framtida produktionsmål i åtanke vid nybyggnation. 

Grisningsboxen ska också vara försedd med klämskydd för smågrisarna, exempelvis i form av avbärarrör eller skråväggar. 

Rörelsefrihet för suggan

Hela suggan liggande på sidan ska rymmas på boxens liggplats. Därutöver ska smågrisarna rymmas på liggplatsen när de diar. Liggplatsen får inte bestå av dränerande golv. Grisnäringens önskemål om att en del av suggans liggplats av hygienskäl bör få bestå av urindränerande golv avslås alltså, med motivet att det saknas kunskap på området och att ett sådant golv skulle kunna utgöra en skaderisk för grisarna, samtidigt som det försvårar användning av den mängd strö som enligt förslaget krävs de första dagarna i smågrisens liv. I övrigt får dränerande golv användas fritt i boxen. Det innebär att skrivningen om att det fasta golvet ska vara en rektangulär yta som spänner över hela boxens bredd tas bort. 

Förslaget definierar också suggans rörelsefrihet och det krävs att hon kan röra sig fritt utan hinder inom ett område med en diameter på minst 1,8 meter upp till mankhöjd. Boxen  får fortsatt vara utrustad med skyddsgrindar, men dessa får inte inkräkta på suggans rörelse­frihet. Jordbruksverket konstaterar i sin konsekvens­analys att boxar med skyddsgrindar i praktiken därför behöver vara större än boxar utan. 

Tillägg för slaktgrisar

Utöver översynen av regelverket kring grisningsboxen, läggs ett villkor till rörande slaktgrisar. Här är det sedan tidigare möjligt att under särskilda premisser ha upp till 600 djur per avdelning. Nu adderas ett villkor som säger att om stallet har flera avdelningar, får de grisar som hålls i hela stallet komma från högst sex olika besättningar. Tillägget syftar till att tydliggöra nuvarande regler och undvika att tolkningar kan göras på olika sätt. 

Vad händer nu?

Förslaget till nytt regelverk är nu ute på remiss, bland annat hos Sveriges Grisföretagare. Alla som vill har ­möjlighet att svara på remissen via Jordbruksverkets hemsida. Sista svarsdag är 7 maj. 

Regelverket föreslås därefter att träda i kraft den 21 november 2026. Grisningsboxar som byggts med äldre föreskrifter som grund får dock fortsatt användas till och med 31 december 2049. I boxar utformade enligt äldre föreskrifter föreslås dock den skärpta skrivningen kring strö träda i kraft 1 maj 2027, samtidigt som kraven på tak och tillskottsvärme samt skyddsanordningar för små­grisarna föreslås träda i kraft 1 januari 2029. Görs en förprövningspliktig ändring av äldre boxar faller de in under det nya regelverket.

Ingen konkurrensnackdel

Att dra slutsatser kring vad förslaget kring nya regler kommer kosta för svenska grisföretagare att leva upp till är komplicerat och beror på det enskilda företagets förutsättningar och framtidsplaner. Jordbruksverket skriver dock att: ”Vi bedömer att regleringen sammantaget inte kommer att påverka konkurrensförhållandena för företagen negativt. Detta mot bakgrund av de övergångsbestämmelser som föreslås och med bedömningen att en förbättrad smågrishälsa och ökad smågrisöverlevnad kommer att leda till förbättrade produktionsresultat.”

Här hittar du det kompletta förslaget till nytt regelverk inklusive konsekvensutredning. Här kan du också lämna dina synpunkter på förslaget till Jordbruks­verket, senast 7 maj. 

Hallå där Johan Eriksson!

Vad i förslaget till nya föreskrifter tycker du är bäst?

– Spontant tycker jag att det är positivt att Jordbruksverket varit ute och tittat på många olika typer av boxar under arbetet med att ta fram förslag till nya föreskrifter. De har träffat företagare som har byggt eller ska göra det, och även företagare som har äldre stallar. Min känsla är att Jordbruksverket ­lyckats tänka både utanför boxen och inne i detaljerna. Positivt är också att de väljer att inte sätta ytkrav som x antal kvadratmeter för boxens totala yta. Det gör att boxstorleken kan indexeras med produktionsökningarna så man slipper göra om föreskrifterna snart igen. Jag tycker också det är bra att Jordbruksverket tagit till sig att vi behöver få placera det dränerande golvet på ett mer flexibelt sätt. En annan positiv grej är att övergångstiderna är rimliga, även om vi gärna sett längre tider.

Vad tycker du är sämst i förslaget?

– Utan att ha hunnit analysera förslaget färdigt ännu, så kan jag ändå säga att jag ser utmaningar när det gäller avbärarrören i relation till 1,80-cirkeln. Jag vet också att många hade önskat möjlighet att sätta urindränerande golv på liggytan. Självklart finns det också utmaningar kopplat till att de allra flesta av boxarna kommer behöva anpassas eller bytas ut innan 2050.

Vad händer nu?

– Jag kommer fortsätta att läsa och analysera förslaget med tillhörande konsekvensanalys och diskutera materia­let med referensgruppen, en grupp av grisföretagare som varit engagerade i processen. Självklart kommer SGF att svara på remissen, men än är det för tidigt i processen för att kunna säga exakt vilken input vi kommer skicka med till Jordbruksverket.