Google Analytics ej installerat.

Väldigt stor risk för resistens

Flera av PFAS-ämnena som Kemikalieinspektionen utvärderar används inom potatisodling, som är starkt beroende av kemiskt växtskydd, särskilt mot torrfläcksjuka.

När det kommer till bladmögelbekämpningen finns det fler preparat kvar att ta till även efter ett eventuellt PFAS-förbud. Men vad gäller bekämpningen av torr­fläcksjuka är det få nya lösningar på gång, och utan befintliga växtskydd får man jobba mer med växtföljd och växt­näring. Foto: Carolina Wahlberg

Fem av de berörda ämnena som nu utvärderas av KemI används som fungicider i potatisodlingen: fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol, fluopikolid och oxatiapiprolin. Två av ämnena används som insekticider: tau-fluvalinat och flonikamid.

Ett bortfall av dessa ämnen beräknas kunna ge ekonomiska förluster på cirka 590 miljoner kronor per år i svensk potatisodling. Störst väntas effekterna bli för stärkelsepotatis. Där uppskattas skördeförlusterna bli 30 procent.

Gabriella Malm, jobbar med odlingsutveckling på Lyckeby Group. Foto: Lyckeby Group

Gabriella Malm som jobbar med odlingsutveckling på Lyckeby Group är en av dem som suttit med i arbetsgruppen för potatis, på uppdrag av Växtskyddsrådet, och som kikat på vilka konsekvenser ett förbud mot dessa ämnen skulle kunna innebära för odlingen av stärkelsepotatis:

– Vi har utgått från två scenarier när vi tittat på detta. I det första så har vi kikat på de ämnen som nu ligger under omprövning hos KemI. Redan där riskerar vi att bli  av med två viktiga produkter mot torrfläcksjuka, eller Alternaria, och det är ju Propulse och Revyona. Då har vi väldigt lite kvar att använda, och det finns därför  stor risk för resistensutveckling. Vi har redan problem med resistensutveckling när det gäller Alternaria, det går väldigt snabbt, säger hon.

Kan leda till stort bortfall

Många stärkelsesorter är sena och beroende av tillväxt under hösten.

– Torrfläcksjuka, som är en svampsjukdom, kommer oftast under augusti och kan man inte bekämpa den så förlorar vi tillväxten i sista halvan av augusti och hela september. Det är då majoriteten av stärkelsepotatis­sorterna växter som allra bäst.

När det kommer till bladmögelbekämpningen finns det fler preparat kvar att ta till även efter ett eventuellt PFAS-förbud. Men vad gäller bekämpningen av torrfläcksjuka är det få nya lösningar på gång, utan man är mer hänvisad till att jobba med växtföljd och växtnäring.

– Det är en sjukdom som dominerar i områden där man odlat mycket potatis och där man har lätt, sandig jord. I de områdena känner jag mig orolig för hur det ska bli. Men för nyodlare är torrfläcksjuka inte alls ett lika stort problem.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@agriprim.se

 

Artikeln publicerades fredag den 17 april 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste