”Vi vill odla mer svensk sallat året om”

I maj invigde Svegro sin senaste storsatsning – ett nytt växthus på 4 300 kvadratmeter där 2,2 miljoner sallatshuvuden om året ska produceras. Målet är enkelt: mer svensk sallat, året om. 

Svegro grundades 1960 av Thore och Ingegerd Norman. År 1983 byggdes det första växthuset på Ekerö, med en tanke om att kunna odla svensk sallat året om. Därefter har odlingen av örter tagit över och andelen sallat har minskat. Fram tills nu, när det nya sallatsväxthuset tagit plats. 

– Vi vill odla mer svensk sallat året om. Svegros vision, och det vi står för, är ett Sverige helt självförsörjande på färskt grönt året om. Det är glädjande att se många ansikten här som står för samma sak. Så det här tror vi väldigt mycket på, inledde Svegros vd Kristin Orrestig invigningen. 

Samma tänk

Enligt Kristin har lönsamheten samt att kunna vara konkurrenskraftiga gentemot frilandsodlad sallat varit en utmaning när det gäller sallatsodling. Hon berättar att företaget under några års tid har letat efter ett odlingssystem som levt upp till de krav företaget ställt på exempelvis effektivitet, vilket varit svårt. Men när de stötte på systemet från Green Automation så kände man att man hittat rätt och valde att köra. 

– De står för samma tänk i produktion och odling som vi gör. Och eftersom vi nu satsar på ett helt automatiskt system så ser vi att vi kan erbjuda en väldigt fin kvalitetssäkrad produkt till marknaden, som motsvarar det kunderna vill ha till ett konkurrensmässigt pris. 

Två sorter 

I växthuset är planen att 2,2 miljoner sallatshuvuden ska växa fram per år. Dessa kommer vara av sorterna krispsallat och huvudsallat. 

– Vi har diskuterat med några nyckelkunder, som varit med i projektet, om vilka produkter de är intresserade av. Vi har också försökt skanna av vad marknaden är i behov av, säger Kristin och fortsätter: 

– Krispsallat är en sort som är på tillväxt, och som många vill ha. Huvudsallat vet vi att det har varit svårt att få jämn kvalitet på vid import under på vintern. Men det är en sort som vi kan odla med väldigt fin kvalitet året om.

Trots att det är stora mängder sallat som kommer odlas, så är det en liten del av vad som konsumeras i Sverige i dag.  

– För krispsallat blir det här ett hyfsat markant tillskott på marknaden, med kanske fem till tio procent på totalen. Men vi äter väldigt mycket isbergssallat och romansallat, och det odlar vi inte. Totalt kommer vi odla 2,2 miljoner sallatshuvuden om året, men vi äter väldigt mycket mer än det i Sverige. Så det finns potential för ännu mer svensk sallat. 

Automatiserad process

Under besöket guidas vi genom hela processen, från sådd till skörd, av varuförsörjningschef Lisa Lind­ström. Det första steget är att de smala och avlånga rännorna som sallaten odlas i fylls med substrat. Därefter åker rännan vidare på transportband in i såmaskinen och därefter in i groningstornen.

– Där inne står de ungefär två dagar. Då gror de, och sen är det dags att komma ut och få ljus, berättar Lisa. 

Rännorna transporteras då på transportband ut i växthuset, och flyttas automatiskt in i odlingsbanorna. Växthuset rymmer totalt sex odlingsbanor och i varje bana finns det plats för 1 000 rännor, som i sin tur rymmer 40 sallatshuvuden. 

– Man kan få ut 6 400 plantor per dag i de här fyra banorna som är igång nu. Lägger du på de två sista banorna så kan man skörda runt 10 000 plantor per dag, berättar Lisa. 

Varje ränna förses med en slang som tillför vatten och näring. I början av växtperioden ligger banorna alldeles intill varandra, men allt eftersom plantan blir större och behöver mer ljus, flyttas de längre isär. 

– Det är dryga 15 centimeter mellan rännorna i slutet, berättar Lisa och förklarar att man i sådden också skapar som ett sicksack-mönster med fröna i de olika rännorna för att varje planta ska få tillräckligt med plats och ljus. 

Styr klimatet

Från att plantorna kommer in i växthuset tills det är dags för skörd tar det 38–40 dagar. För att sallaten ska växa som den ska kontrolleras klimatet i växthuset. 

– Vi har mätare som samlar in data kring ljusnivå, koldioxidhalt och temperatur, säger Lisa och förklarar vidare: 

–  Vi ställer in de värden vi vill ha, och sen utför datorn allting. Den tänder när det behövs och skuggar när det behövs. När vi ställt in allt så fungerar det på automatik, och vi behöver bara hålla koll så det ser bra ut. 

Vad gäller ljus kan de både behöva skugga vid riktigt soliga dagar, vilket görs med hjälp av gardiner i taket, eller tända upp tilläggsljus. 

– Sallat tål ganska mycket sol, men vid vissa ljusnivåer måste man skugga för att inte få kantbränna. Gardinerna fungerar även som isolering på vintern. 

Lisa berättar att sallaten trivs bäst när det är någonstans mellan 16–17 grader i växthuset, vilket de reglerar med hjälp av ventilationen och tillskottsvärme. 

– Vi har vattenburen värme, som vi får via vår pelletspanna. Det går värmerör i taket, och under växtbäddarna. Ventilations­luckorna styrs beroende på vad det är för temperatur här inne. I dem sitter även nät, som skyddar mot att det ska komma in löss eller andra insekter som kan äta på plantorna. Samt mot fåglar, säger hon och tillägger: 

– Sen kan vi med både temperatur och ljus öka tillväxthastigheten ifall vi vill att något ska växa snabbare. 

Man styr även koldioxidhalten inne i växthuset. 

– När man stänger luckorna i taket så konsumerar plantorna rätt mycket koldioxid, så du får ganska låga koldioxidnivåer rätt fort. Då behöver man tillsätta koldioxid så man kommer upp i de här 420 ppm, och ibland lite mer om man vill att det ska växa lite snabbare. Så det tillsätter vi via slangar som går under bäddarna.

Skärs av för hand

När det är dags för skörd transporteras rännorna ut till skördestationen via ett transportband. 

– Där skärs de av för hand, och så lägger vi dem på ett transportband, som går in i en flowpack-maskin. Den lägger plast runt och svetsar igen. Så har du en färdig produkt. 

Efter skörd tvättas rännorna noggrant, innan de åter igen fylls med substrat och processen börjar om. 

– Efter att vi har skurit bort sallaten så finns det kvar substrat och rotrester i varje ränna. Rengöringen är viktig, detta eftersom det finns som två håligheter i rännan där vattnet ska passera. Hade rännan varit helt fyrkantig och vi hade fyllt den med torv, så hade den svämmat över och vattnet hade inte nått till plantorna längst bort. Därför är det jätteviktigt att dessa rännor är rena för att vattnet ska kunna passera. 

Långsiktig investering

Investeringen är långsiktig, och även om växthuset i sig är en stor kostnad så är det inredningen som är den största kostnaden. 

– Det här är inget som vi räknar hem här och nu. Utan vi kommer behöva ha full beläggning under flera års tid, vi pratar mer än fem år, snarare tio. Men det är en viktig satsning för oss, och som vi tycker ligger helt rätt i tiden både för oss och för många av våra kunder, säger Kristin. 

Kristin avslutar med att lyfta några av fördelarna hon ser med svensk odling. 

– Det är kollektivavtals­enliga löner, det är bra och schyssta arbetsvillkor och det är klimatsmarta produkter. De flygs inte in. Även om denna odling inte är ekologisk, som vår odling av örter är, så kommer sallaten vara obesprutad, säger hon och tillägger:

– Ibland blir det högre pris, och jag har full respekt för att alla inte kan betala det. Men man får många mervärden som jag tycker är viktiga att lyfta.