Viktigt ta Livsmedelsverket i örat

De flesta svenskar struntar i Livsmedelsverkets rekommendationer om konsumtion av kött. Känslan är att skeptikerna blir fler. Det är numera tur för Sverige. Det verkar även Livsmedelsverket börja förstå, eller så är de oärliga.

Ju mer det grävs i hur Livsmedelsverket blivit tvärsäkra på att kött generellt är livsfarligt, desto mer skeptisk blir man. Dessutom är sättet råden kommuniceras på bedrägligt.

Först ger Livsmedelsverket kostrekommendationer som med tydlighet driver på för ökat importberoende och ökat beroende av importerad växtnäring. Sen försöker man legitimera sina råd genom att säga att man är för en stark svensk livsmedelsproduktion och att folk för en bättre beredskap ”KAN” välja svensk mat (Annica Sohlström, Livsmedelsverket, NWT 250509).

Till Jordbruksaktuellt kommenterar Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket (250429) de nya kostråden med:

- Att det finns en stark svensk livsmedelsproduktion är bra för Sverige, och i linje med regeringens livsmedelsstrategi.

Åsa skriver också att man inte ser någon motsättning mellan en hälsosam livsmedelskonsumtion och ökad svensk livsmedelsproduktion. 

MEN nya kostråden om minimal konsumtion av kött skulle, om folk brydde sig, leda till mindre svensk mat, från en redan låg nivå. Det skulle också leda till sämre beredskap, en utarmad landsbygd och ytterligare förskogning av skogs- och mellanbygder. Det får även stor effekt i form av minskad biologisk mångfald.

Konsekvenserna beror inte på bekvämlighet från svenska jordbrukare. Det beror på av naturen givna förutsättningar för jordbruket i Sverige. Givetvis skulle det, om man bortser från kostnaderna, gå att i Sverige odla den mat som Livsmedelsverket nu rekommenderar året runt. Men det skulle kräva enorma insatser av energi, mer importerad växtnäring och ekonomiskt kräva enorma skattesubventioner.Det skulle vara långt ifrån den relativt naturliga matproduktion som husdjuren i Sverige bidrar med.

Det skulle trots de stora insatserna inte vara positivt för folkhälsan. Varken linser eller gurka ger på ett för kroppen effektivt sätt de aminosyror (proteiners byggstenar), järn, B- och D-vitaminer som vi så väl behöver.

Landsbygdsminister Peter Kullgren har varit föredömligt tydlig med sitt missnöje med de nya kostråden. Missnöje utan handling gör dock ingen skillnad.

På kort tid har både Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten (gårdsförsäljningen) mycket tydligt obstruerat mot regeringens politik. Det måste få konsekvenser.

De nya kostråden är lika blinda för sin samtid som Tysklands enorma satsning på rysk naturgas. De nya kostråden är inte heller bra för folkhälsan. Vi vet bättre.

Stefan Ljungdahl