”Det finns mycket att göra i fårsverige”

Hur ökar vi produktionen av svenskt lamm? Det var frågan som nöttes på ett seminarium som samlade både producenter, slakteri, forskare och branschorganisationer. 

Seminariet arrangerades av Agroväst och var inriktat på hur branschen kan öka köttproduktionen. Bland de drygt 30 deltagarna fanns både större och mindre producenter med olika produktionsinriktningar – skinn, kött och livdjur. 

– Representanter från KLS, Växa, Gård & Djurhälsan, Fåravelsförbundet och Sveriges lammköttsproducenter deltog också på seminariet tillsammans med forskarrepresentanter från SLU och Sweden Food Arena, berättar projektledare Oskar Reineling och fortsätter:

– Fokus låg dels på hur vi kan öka produktionen genom att öka antalet besättningar i Sverige, dels på hur vi kan öka produktionen genom bättre management – alltså fler lamm till slakt per besättning. Vi diskuterade även ökad besättningsstorlek, produktutveckling och prisstyrning.

Vad var den största diskussionen för dagen? 

– Vi ser att 14-15 procent av besättningarna, som är anslutna till Elitlamm, står för merparten av produktionen av slaktlamm. Upplevelsen från deltagarna är att många satsningar som görs ofta riktar in sig på lite mindre besättningar. Det gör att rådgivningen inte blir skräddarsydd för de större besättningarna, som kan behöva ha mer utpräglad affärsrådgivning. Det upplevs även av vissa producenter att utvecklingen av digitala verktyg, uppföljningsprogram och elektronisk identifiering inte går i den riktning som de stora besättningarna behöver, samtidigt som det är de som har mest nytta av att använda digitala verktyg i sin produktion. 

Enligt Oskar ligger genomsnittsbesättningen på runt 30 tackor, men det är i större besättningar från 100 tackor där man upplever ett annat behov av utveckling än vad som finns i mindre besättningar.

– Kommer du upp i riktigt stora besättningar, med 600-700 tackor, så kan du tillgodose lite dyrare digitala verktyg på ett annat sätt eftersom du ser en väldigt tydlig vinst i din verksamhet när det gäller arbetsinsatser, planering och uppföljning.

Förvalta resultat

Något som också lyftes under dagen var brist på uthållighet i utvecklingsarbetet. 

– Väldigt många projekt är på 2–3 år där fokus ofta är att göra klart projektet. Det räcker inte. Resultaten måste upp på nationell nivå och få spridning, vi måste också bli bättre på att förvalta det vi har kommit fram till i projekten. Branschen behöver göra större satsningar med fokus på att lyfta produktionen.  

Även avelsfrågan lyftes under dagen.

– Hur ska vi driva avelsarbetet på köttsidan i Sverige och vem ska vara ansvarig? Det är en relevant fråga när slakten nu lanserar egna satsningar. På genetikspåret blev det även en diskussion om korsningsdjur, och vem som ska ta ansvar för avelsutveckling där. 

Specialisering och lasthubbar

En annan utmaning som lyftes var att många lamm som skickas till slakt inte når upp till märkeskvalitet. 

– Något som efterfrågades var att vi måste bli bättre på prisstyrning. Slaktar man stora mängder små lamm så tar dessa upp plats i slaktkön och gör det svårt att få ut jämnstora detaljer till kund. Branschen behöver bli bättre på att förmedla djur som är för små för slutgödning på annan gård.  

Ett förslag på var att jobba med gemensamma lasthubbar.

– Ett problem vi har är att små producenter kan ha svårt att få de stora slakterierna att hämta mindre grupper. Då får alla lamm ofta åka på samma gång fast att alla inte växt klart ännu. Då skulle ett gäng mindre producenter kunna gå samman och anlägga en specifik plats, en lasthub, för leverans för slakt. Dit kör man sina lamm för att samla en större grupp till slaktbilen.

En annan åtgärd som också diskuterades var att specialisera produktionen mer. 

– Fårbranschen skulle kunna arbeta fram en modell där man efterliknar exempelvis nötköttsproduktionen - att man har en dilammsproducent, som har tackorna, lammar och föder upp lammen fram till avvänjning. Därefter säljs de sedan vidare till en slutgödningsproducent. Det skulle vara ett sätt för mindre besättningar som har mycket naturbeten, där det är svårt att slutgöda lammen på ett bra sätt, att specialisera sig på det man är bra på. Samtidigt kan man då sälja lammen vidare när de fortfarande är i bra skick och har stor tillväxtpotential.

”Bara att köra på”

Marknadsandelarna för svenskt lamm ligger idag på runt 28 procent. Enligt Oskar tappar dock svenskt lamm just nu marknadsandelar, och man ser bland annat en nedgång på höstslakten.  

– Det är inte kris än men risken är att vi tappar så pass mycket på lammslakten så att slakterierna inte har råd att ha kvar det produktionsledet i sina verksamheter. Då blir det verkligen en marginaliserad produktionsgren.

Vad är anledningen till att man tappar höstlamm?

– Man hör ofta att det är dålig lönsamhet, samtidigt har vi aldrig haft så höga avräkningspriser som vi har nu. Jag skulle säga att det är en kombination av rovdjursstammar som etablerat sig i traditionellt stora fårlän, uthålligheten i produktionsåtgärder på gårdsnivå och attityden till fåret som produktionsdjur i övriga lantbruket. Lamm är en bransch som inte kräver stora investeringar för att börja, men det gör också lätt att det är lättare att lägga ner produktionen. 

Enligt Oskar finns dock inga marknadsmässiga hinder för att öka produktionen. 

– Vi har en låg konsumtion i Sverige, men den har ökat och den ökningen har täckts upp av import. Detta kombinerat med höga avräkningspriser, hög efterfrågan på svenskt kött generellt och en i stora drag enad bransch gör att det finns stor potential i svensk lammproduktion. Så det finns egentligen inget som stoppar oss nu, utan det är bara att köra på, investera och komma igång att producera kött, säger Oskar och avslutar:

– Agroväst kommer nu ta vidare inspelen från dagen till framtida projektidéer och fortsätta stötta branschen där behov finns.