Lars Fredriksson är vd och säljare på Svenska Antti, som bland annat säljer spannmålstorkar och lagringslösningar för lantbruket. Han tror att intresset för att investera i en spannmålstork och lagring på gårdsnivå kommer att öka på sikt. Men just här och nu ser man en liten nedgång på efterfrågan.
– Inför skörden 2022 så är det en liten minskning vi ser. Men med tanke på de höga spannmålspriserna vi ser nu så innebär ju det att den renodlade spannmålsodlaren kan bli vinnaren i det här. Samtidigt är ju insatserna högre och produktionsmedlen har stigit kraftigt, och det innebär ju också att fallhöjden är större om du exempelvis får en sämre skörd, säger Lars som tror att tappet nu beror på att många lantbrukare känner sig osäkra på framtiden och avvaktar läget.
Höga priser på stål
Även priset på själva spannmålstorkarna har gått upp, eftersom priserna på stål till fabrikerna har ökat med drygt 100 procent på ett år. Det påverkar naturligtvis även priset till Anttis kunder i storleksordningen 30–40 procent beroende på typ av anläggning. Prisökningen avser anläggningar inklusive montage.
– Det är ju den enskilt största kostnaden som slår igenom hårdast nu. Kostnadsökningarna går ju igenom på allt, även exempelvis elkomponenter. Men kanske inte fullt lika dramatiskt.
Prisuppgången på stål tog fart redan 2021 under pandemin och såg ut att stanna av för ett tag, men kriget i Ukraina fick återigen priserna att pressas uppåt.
Känner ni som företag någon oro med tanke på de högre priserna på stål?
– Jo men det är klart att om det rör sig hela tiden, som det gör just nu, så blir det ju naturligtvis svårare även att jobba med försäljningsarbete. När vi går ut med våra priser så håller vi ju dem under en viss period och då finns det ju en uppenbar risk att vi hinner få fördyrningar i våra inköpsled. Så det skapar ju givetvis ett problem.
Men på sikt känner Lars ännu ingen större oro. Eftersom efterfrågan och behovet för torkanläggningar och lagring snarare ökar och eftersom många av de äldre anläggningarna på sikt kommer behöva bytas ut.
– Det är ju inte direkt någon mättnad på marknaden av torkanläggningar. Det har ju att göra med att vi har en sådan snabb strukturomvandling. Många av de spannmålsanläggningar som ersätts i Sverige i dag är ju kanske från 60- och 70-talet. Och har man då slitit på sin anläggning i många år och får ett nytt sido-arrende eller köper ytterligare hektar, då räcker det inte till och då väljer många att investera i en helt ny anläggning. En stor investering för många, som man också oftast har planerat för i många år.
Mer kontroll
Att intresset för spannmålstorkar och lagring ökar har enligt Lars att göra med att många lantbrukare vill ha mer kontroll över sin egen skörd.
– Du tar ju kontrollen på ett helt annat sätt. Du kan skörda när du själv vill och sälja till vem du vill, när du vill. Det skulle jag vilja säga är den stora grejen med en egen spannmålstork.
Enligt Lars arbetar man hela tiden på Svenska Antti för att förbättra sina anläggningar, både logistiskt inuti och själva styr- och regleringssystemen. Han berättar också att det blir allt vanligare att kunderna frågar efter rena totalentreprenader när de bygger sin anläggning.
– Investeringarna blir större och större och då vill kunderna också ha allt från komponentköp till att vi kör rena totalentreprenader. Så vi upplever från vår sida att vi har utvecklat vår organisation ganska mycket de sista åren. Om man tänker sig en större nyinvestering i en spannmålsanläggning i dag, så kan det ju innebära en arbetsinsats på ifrån 2 000 arbetstimmar upp till 10 000 arbetstimmar bara för att skruva ihop mekanot. Du har ju inte den tiden själv av naturliga skäl, säger Lars och tillägger att företaget jobbat mycket med att kunna erbjuda olika lösningar efter kundernas behov.
Bättre beredskap
Även på längre sikt tror Lars att torknings- och lagringskapaciteten, och även lantbruket i sig, kommer få ett uppsving när det kommer till länders vilja att höja sin beredskap.
– Jag tror framför allt att lagringskapaciteten ute på gårdarna kommer att öka. Vi jobbar ju en del i Norge och där har ju politikerna nu börjat diskutera att man vill öka beredskapslagret på spannmål och att man då inte vill ha några centrala anläggningar utan att man i stället vill lagra ute på gårdarna. Det tror jag kan ske i Sverige på sikt också, men det drivs ju också av att du som lantbrukare vill ha den här bättre kontrollen.
%fnStyrtext(Madeleine)%