Carl Helander driver Johannelund utanför Floby i Västergötland tillsammans med sin familj. Carl beskrivs som en riktig avelsnörd som satsat på raserna Texel, Finull och Dorset. Huvudfokuset ligger på avel av Texel där han importerat embryon från avelslinjer i Nya Zeeland för att få fram egenskaper som han själv velat ha i sin besättning. Under de senaste fem åren har hobbybesättningen hemma på den gamla släktgården skalats upp till dagens 150 renrasiga texeltackor. Totalt finns 260 tackor på gården. Carl känner sig stolt över utmärkelsen:
– Jag är stolt över både mig och min familj som hjälper till. Det är väldigt kul att få en uppskattning. Det är bra att folk känner till en också, så det betyder säkert mycket när vi säljer avelsdjur att folk känner till en.
Linjer från Nya Zeeland
Innan Carl tog över gården från sin mor och far, arbetade han med att forska på får och hade fåren mer som en hobby. Men när det blev aktuellt med generationsskifte, valde han i stället att satsa fullt ut på fåren. Och det var just avel som kom att bli hans grej.
– Jag har som sagt tagit in linjer på Texel från Nya Zeeland. Det är en holländsk ras från början och sedan har de avlat vidare på den i Nya Zeeland i ungefär 40 år och anpassat den efter deras förhållanden och gjort den ganska härdig. Det är något som uppskattas av mina kunder märker jag och även av mig själv. Det är väldigt duktiga tackor.
I dag är Carl glad att han satsade på fåren. Efter noga övervägande så valde både han och hans fru att satsa på gården och på att göra om den tidigare hobbygården till en produktion med lönsamhet. En förutsättning för att det skulle fungera var att Carls föräldrar även efter pensionen fortfarande hjälpte till på gården, men också med barnpassning och annat för att få allting att gå ihop.
Juryns motivering
”Årets utmärkelse går till en fårföretagare som betytt och betyder mycket för svensk fåravel; nationellt genom sin forskning om får och genom arbete med den svenska avelsvärderingen, för aveln inom flera köttraser genom förnyelse av genetiken och genom sin egen framgångsrika avelsbesättning.
Carl delar generöst med sig av sin kunskap och har haft poster inom flera av landets fårorganisationer, däribland posten som avelsansvarig i SFs styrelse 2008–2010. Vi är också vana vid att se Carl som föreläsare om avel och utfodring, och som värd för gårdsbesök.
Carl Helander har med sin fårbesättning visat att höga avelsambitioner i kombination med lokal försäljning av gårdens produkter ger förutsättningar för att bedriva ett framgångsrikt fårföretag.”
Källa: Svenska Fåravelsförbundet
” Vi behöver ju ha bättre lönsamhet så inte lammproduktionen minskar”
Under Svenska Fåravelsförbundets stämma och lammriksdagen diskuterades hotet från rovdjur och ökade kostnader, men också hur man ska kunna stärka näringen och få lammen att öka på sikt
Årets stämma för Svenska Fåravelsförbundet arrangerades av Östgötatamm på Starby Hotell i Vadstena. En viktig möjlighet att mötas och samtala efter pandemin, där en hel del viktiga frågor för näringen diskuterades.
– Väldigt trevligt, en välarrangerad stämma och folk behöver träffas, det inser man när man hör allt prat under mingelstunder, säger Gudrun Haglund-Eriksson ordförande för Svenska Fåravelsförbundet och fortsätter:
– Under hela lördagen hade vi lammriksdag och där var ju huvudfrågan framtidens lammproduktion och möjligheter. Allt från ull, till exceptionell råvara, höja lönsamheten. Gård & Djurhälsan var där och pratade smittskydd och djurhälsa och välfärd. LRF var också där och pratade, bland annat om det nationella branschrådet som jobbar med djurskydd och där en grupp arbetar med frågor kring lammen. Det var mycket fokus på framtidens lammproduktion och vi hade många intressanta och bra föreläsningar.
Vad behövs inför framtiden för att lyckas med att öka lammproduktionen?
– Vi behöver ju ha bättre lönsamhet där vi inte minskar lammproduktionen. Rovdjursfrågan är ju en viktig bit. Den var ju uppe på både stämman och lammriksdagen. Rovdjuren är ju det största hotet i kombination med de ökade kostnaderna. Det är väldigt många som är fundersamma och oroliga. Det finns så många nya revir och strövargar överallt.
Frågan om rovdjuren och vargar har varit omdiskuterad länge. Men enligt Gudrun kan den inte diskuteras tillräckligt nog. Men det kan komma en ljusning inom kort.
– Där kom ett positivt besked på torsdagen. Man diskuterade frågan i Miljöutskottet att man kanske vill halvera vargstammen. Så när vi tog upp den frågan så fick det stående ovationer och nu är det många som hoppas på att det blir så. Men det är ju en diskussion i Miljöutskottet och där ska de lämna besked i mitten av maj. Då ska det komma ett tillkännagivande.
Vad skulle ett sådant beslut, om att halvera vargstammen innebära för er?
– Det skulle innebära jättemycket. Då kunde vi få ner stammen så att vi inte fick så stort tryck på våra får, utan de vilda djuren skulle räcka till mer år vargarna. Sen lär sig vissa individer att äta får och då måste vi i alla fall ha licens- och skyddsjakt för att hålla dem borta. Men för näringen och för de pengar som är avsatta för rovdjursavvisande stängsel, skulle det innebära väldigt mycket.
Idag finns bara 30 procent, knappt självförsörjande lammproducenter. Men enligt Gudrun finns det gott om betesmarker och en stor potential för näringen att växa. Men för att öka den inhemska produktionen behöver förutsättningarna finnas där.
Förutom vargfrågan diskuterade man även avel, avelsframsteg och seminstationer och hur man ska komma vidare med fårnäringen och locka fler att satsa på får. Men även hur man ska få dem med mindre besättningar att behålla sina får.
– Det är ju oftast dem som slutar när det kommer en massa besvärligheter. Med hot och annat som de inte kan råda över. De har ju oftast inte fåren för att leva på, utan för att hålla uppe markerna runtomkring och för biologisk mångfald. Men de är ju jätteviktiga även de fåren. Men de fårägarna ger lätt vika fortare än den som har det som levebröd.
Årets fårföretagare 2022
– I år föll det på Carl Helander. Ung företagare, duktig, lämnar inget åt slumpen och är jätteavelsintresserad. Han jobbar även mycket mot fårnäringen och delar med sig av sin kunskap.
Hur viktigt är det att intresset för avel finns inom näringen?
– Det är jätteviktigt, för man har ju olika mål med olika raser. Men för att få fram riktigt bra djur som passar för våra svenska förhållanden så är ju aveln jätteviktig för att få fram just rätt parametrar. Ska vi komma framåt fortare så måste vi bli bättre på avel så att vi selekterar ut de gener som vi inte vill ha och för att få fram både funktionella djur, och bra tillväxt, med bra kött, skinn och ull.
%fnStyrtext(madeleine)%