Vill göra trädgårdsnäringen mer rustad för extremväder

FOOBAR

– Projektet grundar sig i torkan 2018, när alla blev varse om att vi har mer extremväder att vänta oss, säger Caroline Johnsson som är en av sju rådgivningsexperter i projektet. 

Stödersättningen som gick ut till lantbrukare baserades på areal. Inom trädgård som har stora värden på liten yta blev stödet per odlare därför nästan försumbart. Men då började man i stället titta på att göra en mer robust insats inom trädgårdsnäringen för att lyfta den och göra den mer konkurrenskraftig inför kommande klimatutmaningar. 

FOOBAR

Vatten och odlingsteknik

Projektet startade på riktigt i januari 2021. Innan starten gjordes en kartläggning bland odlare och rådgivare om vilken kunskap de saknade. Utifrån det kokades projektet ner till fokusområdena vatten och odlingsteknik för växtskydd. 

Fokus i satsningen är att öka kompetensen inom fokusområdena. Där är satsningens rådgivningsexperter i sig själva och den kunskap de kan tillföra rådgivare inom trädgård långsiktigt viktig. Odlare kan ta del av olika typer av utbildningar, demonstrationsvisningar och kurser. Hittills har de flesta varit digitala. Men nu börjar mer bli fysiskt. 

Kurs på gården

– Nu håller vi på mycket med något som vi kallar gårdsnära kurser. Det är ett koncept på fyra timmar där vi har fem olika ämnen. Ett är ”Lär känna din jord”, då går vi ut och gräver gropar och kollar på markstruktur och annat. Ett annat tema är ”Understödjande grödor”, då riktar vi oss främst till dem som inte odlar mellangrödor, men som vill göra det. Sedan har vi en om vattenkvalitet, en om dränering och en om ”lagar och regler kring vattenuttag vid bevattning”.

Kurserna inleds med en timmes digitalt möte, där man går igenom grunderna. Sedan blir det ett gårdsbesök på ungefär tre timmar. De är uppbyggda lite olika beroende på vilket ämne det handlar om (se mer om kurserna i faktarutan).

Det finns också ett Erfa-mötes koncept inom projektet. 

– Om man är en grupp odlare som vill ses i detta sammanhang, eller om man har en idé om ett ämne med koppling till extremväder så försöker vi hitta andra som är intresserade av samma ämne, säger Caroline. 

Hur är intresset?

– Vi har väldigt nöjda deltagare. Men det har varit lite svårt att nå ut! Det finns ett brus av saker som händer. I pandemin kom alla på att man kunde göra digitala teams-event. Men det vi gör är verkligen gediget. Så de som är med är jättenöjda. Och vi märker att det börjar bli ringar på vattnet. Vi vill nå så många som möjligt så att det här kommer till nytta. 

Varför är det här bra?

– Alla ämnena vi jobbar med är viktiga och angelägna i dessa tider. Dels på grund av klimat- och väderförändringar och att det blir mer extremt när det väl händer. Och dels har de senaste månaderna gett ytterligare en dimension till det hela. Det är självklart att vi ska försöka att odla så mycket vi bara kan själva i Sverige. Då krävs det kunskap. När det är oroligt så får alla se om sitt hus. Det gör att det här jobbet känns ännu viktigare, säger Caroline. 

Kan du ge ett konkret exempel på hur de här kursämnena ger hjälp vid extremväder?

– Vid gårdskursen om dränering går vi runt på gården och kollar över funktioner som utlopp och brunnar, och kollar hur huvudavvattningen fungerar och diskuterar vikten av de här ömmapunkterna. Dränering är viktigt både när det är torrt och blött för att få till en bra rotutveckling vilket gör att grödorna kan ta upp näringen bättre. Det blir många effekter. Är inte den på plats så är det ganska meningslöst med mellangrödor eller andra saker också. Den behöver vara på plats först.

Under 2022 kommer hemsidan att fyllas på med faktablad, information, filmer och det kommer även att lägga upp en e-learning-plattform, där man själv kan gå in och lära sig mer. Målet med projektet är också att all kunskap som samlas på hemsidan kommer att bevaras och finnas tillgänglig även när projekttiden är ute vid årets slut. 

– Men vem som ska sköta den förvaltningen är inte klart. Men tanken är att det inte ska vara så som det brukar vara med projekt, att man gör det och sedan hamnar det i något arkiv någonstans. Allt vi tar fram ska leva kvar i någon form.

 

 

%fnStyrtext(carolina)%